F Prospero Grech, OSA
Konsulten för kongregationen skriver ett brev till Vassula på uppdrag av CDF med "de fem frågorna"
Collegio Sta Monica,
Rome
4th April 2002
Kära Fru Rydén,
Den 6 juli 2000 sände Ni ett brev till Hans Eminens Kardinal Ratzinger angående ”Notifikationen” från Kongregationen för Trosläran rörande Era skrifter. Hans Eminens har uppmärksammat Ert brev och tillsammans med sina medarbetare beslutat att ge Er tillfälle att förtydliga innebörden av vissa påståenden i Era publicerade verk. Till detta ändamål har jag delegerats att kontakta Er personligen både i samtal och i skrift, så att kongregationen kan få en klarare bild av den exakta tolkningen av dessa påståenden. Jag önskar klargöra från början att, eftersom Ni inte är romersk katolik, faller Ni inte under kongregationens jurisdiktion och att kritiken inte är riktad mot Er person. Emellertid, eftersom många katoliker följer ”Sant Liv i Gud”, har de också rätt att veta var de står beträffande vissa läropunkter och praxis som föreskrivs i Era skrifter. Vi är också medvetna om Era barmhärtighetsverk, Era ansträngningar att leda alla kristna mot enhet med biskopen av Rom, Er stora vördnad för den Saliga Jungfrun Maria, Er framställning av Gud som kärlekens Gud, även för icke kristna och Ert motstånd mot rationalism och korruption bland kristna. Era senaste böcker tycks också ha lagt åt sidan vissa tvetydiga uttryck som fanns i Era tidigare böcker. Trots detta skulle jag vara tacksam om Ni så klart som möjligt kunde besvara vissa frågor för att hjälpa kongregationen att få en klarare bild av det Ni gör.
- Ni vet mycket väl att det både för katoliker och ortodoxa finns endast en Uppenbarelse, Uppenbarelsen av Gud i Jesus Kristus, som innehålls i den Heliga Skrift och i Traditionen. Inom den Katolska Kyrkan är inte heller godkända ”privata” uppenbarelser som de i Lourdes eller Fatima några trosfrågor, fastän de tas på allvar. I vilken mening betraktar Ni således Era skrifter som uppenbarelser och hur bör de tas emot av Era åhörare och läsare?
- Ni tillhör den ortodoxa kyrkan och uppmanar ofta präster och biskopar som tillhör denna tro att erkänna påven och att stifta fred med den romerska kyrkan. Av detta skäl är Ni olyckligtvis inte välkommen i somliga länder som har samma trostillhörighet som Ni själv. Varför tar Ni på er detta uppdrag? Vilken är Er uppfattning om biskopen av Rom, och hur förutser Ni den framtida kristna enheten? Ibland får man intrycket, när man läser Era verk, att Ni står över båda kyrkorna utan att vara hängiven någondera. Till exempel verkar det som om Ni tar emot kommunionen i både katolska och ortodoxa kyrkor, men i Er äktenskapliga status följer ni bruket enligt oikonomia. Som jag redan sagt är dessa iakttagelser inte menade som en personlig kritik, eftersom vi absolut inte har någon rätt att sätta oss till doms över Ert samvete, men Ni förstår vår omsorg om Era katolska anhängare, som kan tolka dessa attityder på ett relativistiskt sätt och frestas att åsidosätta sin egen kyrkas discipliner.
- I era tidigare skrifter, som uppmärksammades i Notifikationen, fanns det en viss förvirring i terminologin beträffande Personerna i den Heliga Treenigheten. Vi är säkra på att ni delar er kyrkas lära. Tror ni att ni kan hjälpa oss att klargöra dessa uttryck? När ni skriver om trosfrågor, vore det inte lämpligt att följa den officiella terminologin i standardkatekeser för att undvika förvirring hos läsarna av ”Sant Liv i Gud”?
- Det föreligger också vissa svårigheter beträffande protologi och eskatologi. I vilken mening har själen en ”vision av Gud” innan den ingjutits i kroppen? Och hur ser ni på den nya pingstens plats inom frälsningshistorien i relation till parousin och de dödas uppståndelse?
- Vilken är den verkliga identiteten av rörelsen ”Sant Liv i Gud” och vad kräver den av sina anhängare? Hur är den strukturerad?
Bästa fru Rydén, vi beklagar, att vi besvärar Er med dessa frågor, och Ni skall vara försäkrad om att vi uppskattar Ert goda arbete och intentioner. Emellertid, som svar på Ert brev till Kardinal Ratzinger, har vi känt att det är vår plikt att klargöra vissa tvetydigheter som kanske undgått Er i Era skrifter. Detta är vi skyldiga Era katolska läsare som möjligen upplever en samvetskonflikt då de följer Era skrifter. Var god tag tid på Er för Ert svar; det bästa skulle vara om Ni och jag kunde träffas och ha några informella samtal, innan Ni sätter någonting på pränt. Be att den Helige Ande upplyser Er, och rådfråga någon andlig ledare eller teolog som Ni kan lita på. Vi är övertygade om att också våra frågor kommer att hjälpa Er att förstå de djupare konsekvenserna av Era skrifter för att göra dem mer acceptabla både för katoliker och ortodoxa. Jag skall personligen stå till Ert förfogande för att klargöra frågornas mening.
Hans Eminens sänder sina hälsningar och litar på att Ni skall komma med ett tillfredsställande svar för att underlätta hans uppdrag att bemöta önskemålen i Ert brev.
Med vänlig hälsning i Kristus,
F Prospero Grech, OSA
| 
