Andliga ödemarker

7 juli 1987

(Schweiz)

Vassula, du kommer att få utstå svåra prövningar,¹ glöm inte Min Närvaro, Jag är nära dig;

att tro på Mina Himmelska Verk är också en nådegåva från Mig; Mina Verk, i era ögon framstår de inte som renläriga, men Jag är Gud, och vem kan ni jämföra Mig med? och med vad kan ni jämföra Mina Verk?

Vassula, när Jag ser hur så många av Mina präster förnekar Mina tecken och Mina Verk, hur de behandlar dem som Jag har gett Mina nådegåvor för att påminna världen om att Jag är mitt ibland er, så sörjer Jag ... de skadar ofrivilligt Min Kropp, pono!²de förnekar Mina Verk, så åstadkommer de öknar istället för att göra landet bördigt!

Herre, det måste finnas en orsak till att de förnekar Dina verk!

andligen är de döda; de är själva öknar och när de får syn på en blomma i den ödemark de skapat, rusar de dit och trampar ner den, och förstör den,

Varför?

varför? den passar inte i deras ödemark, de vill vara säkra på att deras öken förblir torr! Jag finner ingen helighet hos dem, ingen, vad har de att erbjuda Mig?

Skydd, Herre! Skydd mot att förvränga Ditt Ord!

nej, de skyddar Mig inte, de förnekar Mig som Gud; de förnekar Min Oändliga Rikedom, de förnekar Min Allmakt, de jämför sig själva med Mig; vet du vad de gör? de befrämjar gudlösheten, de mångfaldigar Mina gisslare, de förökar den andliga dövheten, de försvarar Mig inte, de förlöjligar Mig! trots deras förnekanden har Jag velat hjälpa dem, så att de i sin tur skulle hjälpa och föda Mina lamm;

älska Mig Vassula, ära Mig genom att aldrig förneka Mig;

Jag ska aldrig förneka Dig. Jag ska aldrig förneka att detta

Min ljuva myrra, Min spillra, Min älskade, vaka över Mina intressen; var Mitt altare; förbli liten så att Jag kan verka och handla i dig, kom låt oss be,